Länge sen

Jag skriver egentligen inte blogg längre ju. Men jag tänkte på den idag, så jag tittade in. Spännande att se att det är någon som dyker in och tittar någon gång ibland. Så jag ville bara säga hej. Hej.

svårskrivet

Tänkte skriva något, men det blir inte långt idag.

Jag har gjort illa handen så det är lite svårt att skriva...

men jag lever... så ni vet:)

frid!

Sömn...

Hur kommer det sig att den som ska upp först alltid går och lägger sig senast?

Jo, jag undrar för att just nu ligger mamma och pappa och sussar i vardagsrummet medans jag sitter här på mitt rum och borde gå och lägga mig. Jag ska upp imorn och predika.

Å vad jag borde sova...

Jag har suttit och filat på predikan så det är väl den som hindrat mig, nu har jag inte det hindret då jag har sagt mig vara färdig. Jag är riktigt sugen på att hålla den också. Väntar bara på den fas imorn då jag har ångest för det är den sämsta predikan jag har skrivit.

Men den är ganska spännande, den utmanade mig under tiden som jag skrev den. Den känns inte så sammanhängande som jag hade önskat att den var, men den känns viktig. Så jag ber att Gud ska använda mig imorn så det blir det bästa den kan bli.

Om jag blir nöjd imorn kanske jag får lägga upp den här:)

Jag har haft en riktigt bra dag idag. Vi åkte till IKEA och handlade så nur har jag soffa, tv-bänk (till min nya TV!!!) och en byrå i mitt sovrum. Jag har lite lådor att skruva ihop imorgon, men det ser jag faktiskt fram emot:)

Igår var det riktigt bra på Källar´n också. Jag trivs bra med mina dagar. Fortsätt så säger jag bara.

Jag har bestämt mig för att vara glad, varför slösa bort tid med att inte vara det, det är ju mycket roligare. Så glad är det!

Nej, säng, nu.

frid!

Efter ett litet uppehåll...

Vad ska jag säga. Jag tröttnade på att blogga. Tror jag. Kommer faktiskt inte ihåg varför jag slutade. Kändes bara riktigt onödigt på något sätt.

Påmindes av det i söndags när vi pratade internet på församlingsmötet och min handuppräckning visade att jag var en av två i församlingen som hade en blogg. Oj, betyder det att jag får andra läsare nu?

Så nu tänkte jag att ett litet inlägg vore väl trevligt, bara för att säga hej.

så : hej!

frid!

Att skriva...

Jag vet inte vad jag ska skriva. Hur ska jag med ord kunna beskriva allt som har hänt.

Gud är god, Gud är mäktig, Gud är UNDERBAR!

Och ändå räcker inte riktigt dessa ord. Jag har upplevt dagar som har förändrat mig, jag är inte densamma samtidigt som jag är mer mig själv än jag någonsin varit förut.

Jag har fått en annan bild av ordet evangelist. Det skrämmer mig inte längre. Det är inte längre läskigt att dela evangelium, att berätta om Gud.

Så länge har folk försökt få oss att förstå att människor längtar efter Gud. Att dom är intresserade, men vi tror inte på det. Varför skulle någon bry sig, dom skulle bara gå därifrån.

Men nej. Så är det inte. Jag har fått prata med människor om Gud, jag har fått berätta det glada budskapet om Jesus, jag har fått be för dom, fira gudstjänst med dom, be Gud välsigna dom, be för sjuka, be frälsningsböner. Visst, människor har kommit enbart för att kritisera, men vi har fått be för dom och Gud har berört dom.

Går vi ett steg kommer Gud att visa vem han är och inga ord kan beskriva honom. Han är den han säger att han är. Gud är.

Jag vågar tro att något nytt är på gång. Det är nu vi får börja skörda.

Möt de människor du möter med Guds kärlek, ett tröstens ord, en hälsning från Gud. Gud kommer att beröra.

Gud är allt. Amen.

frid

So much to do, so little time...

Jag har fullt upp. Det är helt galet. Det blir verkligen saker hela tiden. och vissa saker har jag skjutit på eftersom det kommit nya som kräver prioritet. och dom bara dyker upp.

Men det är väl sånt som händer i avslutningstider. Det är saker på saker på saker på saker.

Men snart är det semester. Ska bli härligt. Har så mycket jag vill göra. Jag längtar till landet. Att få ligga i en hammock med en bok och bara vara. Ingen telefon, ingen dator, inget som stör. Det jobbigaste under dagen är kanske disken.

Men först ska jag på nyhem och det är något jag verkligen ser fram emot. Att få åka iväg med några av mina ungdomar och ha roligt i några dagar. Det ska bli fantastiskt.

Nu ska jag sova.

frid

Internet

Vi har haft problem med internet i några dagar nu och äntligen är det tillbaka. Det kan bli rätt instängt utan det. Speciellt under eurovisionfinalen.
Inte det att jag inte klarar av att se på ett tv:program själv, men eurovision kräver kommentarer. Massor av kommentarer, vad man älskar, vad man inte tycker om lika mycket, vad man inte klarar av att se, vad som är roligt... ja allt det där.

Men vilken final det var. Jag är av inställningen att rätt låt vann! Älskar låten, är även väldigt nöjd över top tre. Riktigt bra finalkväll.

Helgen har varit hektisk, brännboll i regnet, grill och film i fredags. Lördagen fylldes av konfirmatinsfest och presentation. Tjejerna visade vad dom gjort under året med bildspel, drama, sång och lite annat skoj. Sen blev det smörgåstårta (ååååå så gott!!!) och tårtbuffé. En fantastisk uppfinning.
Idag var det konfirmationsgudstjänst som också var väldigt fin och bra. Jag ledde gudstjänsten och det gick faktiskt väldigt bra. Jag blir alltid så nervös när jag ska göra det. Jag tycker ju så om att ha kontroll på allt och det blir inte alltid så. Men det är en bra övning för mig att släppa på kontrollen.

Nu sitter jag och myser i min bästaste fotölj och ser på film. En härlig chickflick att mysa med. Sen blir det lång sovmorgon imorn. Härligt!

Frid

Dags för någe nytt!

Hej! Det var länge sen nu. Tiden går fort. Jag har inte velat skriva på senaste för då skulle jag bara klagat på min lunginflammation och hur kul är det att läsa egentligen. Man vill ju sprida positiva känslor ut till världen.

Just nu mår jag bra, inte helt fullt tillfrisknad, men jag kan nästan sjunga igen:) Det spricker bara lite på dom höga tonerna, annars låter jag helt normalt och känner mig mycket friskare. Halleluja!

I livet är det fullt upp. Det är ju maj, så jag är ju inte direkt förvånad. Den här veckan är mest inriktad på konfirmationsavslutningen som är i helgen. Det är lördag och söndag med massor att göra, men det ska bli riktigt roligt.
Men det är inte bara konfirmation, jag har hunnit med skolkyrkan idag, vi blev intervjuade av lokaltidningarna angående strandfesten som är snart. Förstår ni att det är skolavslutning om bara några veckor! Helt galet. Sen har jag hunnit planera inför Streetchurch som kommer till Putte i Parken i slutet av juli. Jag har haft fritidsgård och ska ha det igen ikväll, hmm.. det måste jag ju planera.
På fredag har vi sista källar´n för terminen, kräver också en del förberedelser. Sänder iväg en bön om fint väder för vi tänkte vara ute.

Det galna är att det känns så roligt alltihop så jag är inte överdrivet stressad faktiskt:) Det kommer väl;)

Och vet ni vad det är för tid nu?!? Det är ju Eurovisionvecka!!! Jag är lycklig. Såg första delfinalen i tisdags med lite blandade åsikter, är glad att belgien gått vidare, den tyckte jag om, förstår inte hur serbiens extra blonderade emil i lönneberga gick vidare, usch!. Sen är det igen ikväll. Hurra! jag är så laddad. och så ska jag hinna hem till finalen på lördag är målet. Vi har ju konfafesten där men den borde inte ta för lång tid. Annars får jag se finalen i efterhand. Inte mer med det...

Nu ska jag äta lite lunch och jobba lite innan jag går till jobbet:)

frid!

Lungingrammofon

Idag gick jag till doktorn. Tanken var att min sjukdomsperiod skulle vara över. Efter fredagen blev jag sämre igen och har nu legat hemma i fyra dagar. Men idag tänkte jag att nu kan jag jobba igen. Så jag jobbade lite på förmiddagen, gick till doktorn som sa "Men du har ju lunginflammation". Han kanske inte sa det just så, men jag tycker att det är lite komiskt. För innan jag bestämde mig för att vara hemma och sjuk nu senast så sa jag det. Jag måste vara hemma och bli frisk annars kommer jag på lunginflammation. Det trodde jag inte riktigt på, men kan du tänka dig, jag fick det.

Jag ser allt positivt nu, det är ingen idé annars, då blir jag aldrig frisk. Nu vet jag att jag är sjuk och det är det. Har barnläger i helgen, men där kan jag inte sova över tyvärr så det blir en lugnare helg än jag trott.

Det värsta är (utan att vara negativ) att jag inte kan prata ordentligt. Jag har setat (ja det heter faktiskt setat, det har jag lärt mig, det betyder suttit) hemma i fyra dagar och knappt pratat med någon. Men idag har jag jobbat lite och folk har fått säga åt mig att sluta prata. Tänk att jag tycker om att prata så mycket.

Blev glatt överraskad idag när jag gick och handlade på Willy's innan det stängde. Mitt härliga gäng ungdomar mötte mig med stora kramar. (ingen fara, jag smittar inte) Blev så glad. Ett bra sätt att avsluta dagen.

Nu är det dags för medusin.

frid och hälsa!

Survivor

Jag är friskare idag, med betoning på "-are". Jag är inte helt frisk, men jag känner mig piggare. Vilket nog inte är så bra kl 01.38 på natten.

Jag har varit på Källar´n idag. Vårt ungdomscafé. Jag stör mig lite på att jag inte kan ha full koll, men vem kan det egentligen. Jag har haft det riktigt trevligt i alla fall. Trots att jag har tappat bort rösten. Jag kan inte hitta den nånstans!

Det blev en lång diskussion kring dialekter. Tänk att man kan vara så fashinerad över min dialekt. Tänk att jag har en;) Och jag jobbar verkligen på att prata karlskogamål, men det kommer ta ett tag innan det fastnar. Det kommer komma ett ord i taget tror jag.

Jag är sådär härligt hes idag, lite som Pheobe i vänner när hon får sin härligt hesa sångröst när hon är sjuk. "my  sticky shoes, wont you stick on me, baby..." Fantastiskt. Men det är grymt handikappande också. Jag var och handlade under dagen och man känner sig så otrevlig när man inte kan säga ett ordentligt tack. För det är enklare att vara tyst än att säga ett "ta.." och halva ordet försvinner. Pratar jag för mycket får jag en hostattack också och det känns lite otrevligt.

Men jag har jobbat hårt ändå. Har sen jag kommit hem nu haft Survivor låten på hjärnan och jag tor att den passar in.

"I'm a survivor, I'm not gonna give up, I'm not gonna stop, I'm gonna work harder, I'm a survivor, I'm gonna make it, I will survive and keep on surviving!"

Med det säger jag god natt.

frid

Sjuk... IGEN!

Nu börjar jag bli riktigt less. Eller börjar och börjar. Jag ÄR riktigt less!

Jag är sjuk, igen, för femtielfte gången i år. Jag var hemma sjuk senast för typ två veckor sen. Nu får det väl vara nog.
Jag har försökt jobba ändå, men det är inte så roligt att sitta på Upstairs med hostattacker. Jag kan liksom inte vara sjuk igen. Jag vill inte vara det heller.

Men om man inte tänker på min förkylning så har jag det faktiskt ganska bra. Är tacksam för de gåvor som Gud ger mig. Mycket planerat den närmaste månaden. Ser fram emot den.

Snart dags att dra sig till sängen. Nu ska jag sova bort den här sjukan.

frid

Frisk!

Kände att jag behövde ett glatt inlägg:)

Jag är frisk igen! Hurra!

Hade en riktigt rolig kväll på fritidsgården med mycket skratt. Imorgon åker jag iväg på konfirmationsläger. Det hoppas jag verkligen möter mina förväntningar, för dom är höga.
Jag är tokladdad för läger.
Det blir najs:)

frid!

Blir så less...

Jag vet inte hur det hände, men jag lyckades bli magsjuk första gången på 16 år. Och jag vet varför jag väntade så länge. Jag blir så less.

Och återigen har jag blivit sjuk i samband med en ungdomskväll i kyrkan. Jag kan inte vara sjuk på dom, Källar´nkvällarna är så viktiga kvällar och nu måste vi ställa in. Jag är så besviken och känner av motståndet. Be gärna för oss! Men inte ger jag upp eller. Vi kör hårt nästa gång!

Men usch vad det är synd om mig;)

frid

The blind side

Såg just filmen the blind side och allt annat som hänt mig de senaste, ja jag vet inte vad, har liksom fått en annan färg. Jag kan inte påstå att jag omvärderar mitt liv och att den förändrat mig helt som person, men den påverkade mig och lyste upp några vrår som hamnat i skymundan för mig.

Att få se dessa relationer och kärleken som skapas i denna familj var överväldigande. Det måste vara det här Gud menar, så vi ska leva. Vi ska älska varandra, inte så där mesigt frågandes utan verkligen ta tag i att visa kärlek. Ta ett beslut att ge en gåva, säga de orden, finnas där. Kärleken ger så mycket och vi ska älska som Gud. Utan att förvänta oss något tillbaka. Gud visar sin godhet här, genom den gåvan som kärlek är. Den som inte ska ge något tillbaka, men som gör det ändå. För att Gud är god.

Jag blev riktigt berörd, det var gåvan jag fick idag. Och jag går vidare med mitt liv nu. Fortsätter. Jobbar på att ta det en dag i taget, närvarande just den dagen, utan fullt fokus på nästa målsnöre. Jag vet att just nu idag måste jag älska. Ge så mycket kärlek jag bara kan. Se till Jesus, Han som gjorde det för mig och så mycket mer än det jag någonsin kan ge. Men det är det han önskar av mig, att jag ska älska dom Han älskar. Han önskar det, han kräver det inte, men kärlek ger kärlek. Och om du tror att dom Han älskar inte innefattar dig så vill jag att du ska tänka igen. Om det var så att den enda han kunde göra det för var dig så skulle han göra det igen och igen.

Jag går nu och sover med kärlek i mitt hjärta. Min dag kanske inte blev som jag hade planerat, men Gud hade en plan, det vet jag. Och jag ber om extra mycket kärlek så att jag ska klara att följa honom varje dag, leva mitt liv i Honom.

frid

I'm just ordinary people, who found extraordinary love...

Mycket musik idag. Tunga texter som "jag hatar att jag älskar dig så att jag nästan kvävs" har fyllt mina öron, så det blev dags att byta till lite mary mary och lite God bless! och "I try, sometimes i fail, but now I realise I need your help..." och att försöka fokusera in på predikan istället.

Ja för imorgon smäller det. Det är påskdagen och jag ska predika i Degerfors. Jag har känt mig lugn hela veckan, vilket stör mig lite eftersom jag jobbar så lite då. Jag vill sätta mig ner och verkligen sjunka in i ämnet så att det inte blir en "skumma på ytan" predikan. Men jag tror ju att Gud inspirerar mig och jag ber att jag ska komma med något som någon behöver höra imorgon.
Men skrivandet går inte så smidigt, så då tänkte jag att jag bloggar lite så kommer skrivandet igång.

Denna påskvecka har varit annorlunda för mig.
I söndags hade vi en speciell gudstjänst. Vi kallade det en "ny ton" och såg till att barn och ungdomar medverkade. En önskan vi hade var att sjunga lovsång, vilket vår församling har tappat vad jag har förstått. Jag har saknat det så. Och jag och johanna insåg att ska det bli något så måste man göra något åt det. Så hon och jag och två tjejer till gick ihop och ledde lovsången.
Kan du tro det! Jag sjöng, inför folk, så det hördes! Jag hade till och med ett litet solo!!! Dom som känner mig borde sitta och gapa just nu. Men jag gjorde det och det var så roligt. Jag gör det gärna igen. Så härligt att få prisa Gud.
Sen delade jag och Johanna på predikan och det har jag också saknat. Att predika. Och det ska jag ju få göra nu igen (men varför kommer det inget!!!)

I måndags satsade vi på en påskvandring för mellanstadiegruppen vi har. Så roligt det också. Att få spela teater. Den här veckan har jag verkligen fått göra saker jag har saknat så mycket. Jag saknar att spela teater. Att få utlopp för mina känslor sådär. Mera, mera... :)

I torsdags var det ekumenisk skärtorsdagsmässa i svenska kyrkan här. Jag var med i nattvarden och det var en ny upplevelse. Jag var lite orolig först, men jag har kommit fram till att ibland kan det vara bra att prova något nytt. Då vet jag om det är något jag är eller inte är bekväm med.
Det var en upplevelse kan jag säga. Jag kan uppskatta allvaret, men det blir så stelt för mig. Men det kan ju också vara att jag är mer bekväm i mina traditioner. Men jag provade.

Igår ledde jag långfredagsgudstjänsten och det gick bra. Faktiskt. Jag tackar Gud att allt verkligen föll på plats inför den gudstjänsten. Att leda gudstjänster är något jag behöver öva på innan jag är bekväm i det. Men det är härliga människor på gudstjänsterna så det hjälper ju. och så är det ju Gud jag gör det för och jag vet att han älskar mig alltid, så det är bara att köra.

Och sen imorgon, påskdagsgudstjänst. Då vill jag sprida hopp, så jag ber att jag verkligen ska få göra det.

Idag är det påskafton och jag firar det själv. Det är annorlunda, lite ensamt (men berätta inte det för min mamma!), men såhär dagen innan en predikan är det perfekt. Lugnet och möjligheten till fokus.

Jag tog en promenad idag i vårsolen, invigde skinnjackan för året, och insåg att nu är det verkligen vår. Det märkte jag på nysningarna. Välkommen pollensäsongen! Jag är redo för dig! :)

Glad Påsk på er kära vänner!

frid


RSS 2.0