saharasara

Alltså seriöst. November är helt värdelöst. Mulet och tråkigt så man blir deppig och saknar solen. Jag saknar solen!
Jag fick se solen en snabbis i söndags däremot, det var de lyckligaste två minuterna på riktigt länge. Det är nästan så att jag antingen borde bunkra upp med D-vitamin, eller ta en stund på solariet. Om inte solen kommer snart så tror jag att det är det jag gör.

En vän sa till mig idag att hon tror att det kan vara så att vi kanske blir lite mer deppiga för att vi pratar om det och klagar. Så förlåt, jag menar inte att klaga så mycket. Men vi är ju svenskar, och vad gör svenskar? Vi pratar om vädret. Speciellt här eftersom jag inte känner folk så väl så blir det att man tar upp vädret.
"Det är så segt att det är mulet", "typiskt att det ska regna".

Nej nu ska jag sova och hoppas på att solen ska titta fram imorgon. Den gör nog inte det när jag går upp, men gärna någon gång under dagen.
Imorgon har jag tvättid kl. 7. Ska bli skönt att få lite rena kläder. Får försöka ha lite mysigt på morgonen, tända lite ljus, äta en god frukost.
Eller gå ner med tvätten och gå upp och sova en timme till.

Frid