telefonförsäljare och nyckelknippor

Jag har insett en sak med att flytta hemifrån. Det är inte svårast att hitta någonstans att bo, komma in på jobbet, få vänner. Faktiskt inte. Det är att bli av med alla dessa försäljare!!! Jag blir tokig. Dom har alltid bästa erbjudandet och förstår inte när jag vill tacka nej eller tänka och efterforska vad det är dom lovar. Det dom har är ju bäst. Och jag är inte alls bra på att säga nej. inte alls.

Därför har jag just nu tv(fast jag hade lagom med kanaler från början har jag nu digitalbox), bredband (något jag ville ha så det är väl bra), hemtelefon (också bra men allt ingick i ett paket och så har jag sån där efter 18 blir det billigare tjofräs och den enda som ringer är mamma) allt i ett enda fint paket som jag tackade ja till när det kom en trevlig försäljare till min dörr, det kan också ha varit för att jag varit sjuk i en vecka och kände mig ensam och ville prata med någon:S.

jag har även två morgontidningar!(Karlskoga Tidning är lite rolig för där får man ofta se folk man känner härifrån så det är väl bra och DN som jag har mer av en vana och för att dom erbjöd något paket av något slag). Jag har ett elavtal som jag inte har koll på och nu ringer dom om ett annat avtal där jag kan spara massa pengar och jag är en av de få utvalda karlskogabor som får detta erbjudande. woohoo!

Telefonförsäljaren kommer att ringa imorgon igen och då kommer jag säkert att tacka ja till detta avtal, för det är ju faktiskt billigare. Suck!

Sen reflekterade jag över en sak idag när jag stoppade ner min nyckelknippa i min byxficka. Den fick plats!!!!! jag har två nycklar och två nyckelbrickor på denna lilla nyckelknippa. Det känns så konstigt ibland, i Aspnäs gick jag omkring med en riktigt tung nyckelknippa som inte fick plats i någon ficka egentligen. den skramlade och lät när jag gick. Här låter jag ingenting, här har jag ett plastkort som är så lätt att jag glömmer bort att jag har.
Min börda är lättare... typ... eller i alla fall mina fickor.

Nog med djupa tankar idag. Det är dags för fridisgård, Upstairs! Det har varit så mysigt de senaste gångerna så jag hoppas att det fortsätter med det.

Kärlek ut till världen!

och frid i hjärtat

Kommentarer
Postat av: Johanna

haha, jag minns den där gigantiska nyckelknippan! Fanns inte nyckeln man sökte där var dörren inte värd att låsa upp :)



kramar!!

2009-11-19 @ 19:34:00
URL: http://joyinlife.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0