saharasara

Tänk vad modern jag har blivit. Jag sitter på bussen påväg hem till karlskoga med datorn i knät och surfar och bloggar. Vilken fantastisk uppfinning det här egentligen:)

Jag har efter att jag spenderat en vecka i sthlm på predikantveckan val att istället för att åka bil hem stanna två dagar till och nu sitta på bussen istället. Ett konstigt val för vissa, men efter kvällen i aspnäs igår så var det väl värt det.

Så nu sitter jag här och funderar, faktiskt på något som jag alltid funderar på varje gång jag åker buss. Dessa busstoaletter. Det är kanske inte de mest givande funderingarna, men dessa toaletter gör mig galen. För sitter man i över tre timmar på en buss så kommer man vid ett eller annat tillfälle behöva använda detta lilla trånga utrymme. Och det finns bra och dåliga busstoaletter.
Idag har jag valt att åka med swedbus och på grund av detta var upplevelsen faktiskt inte bara otrevlig. Det går att komma in och få plats i utrymmet och nu när jag har lärt mig hur spolfunktionen fungerar så går det riktigt bra, förutom att det är lite svårt att hålla balansen. Varför är det så att busschauffören alltid ska köra om eller svänga när jag sitter på denna lilla toalett???

När jag åker gobybus är det ännu värre. Det är ett minimalt utrymme som man måste backa in i för att få plats, sen när man sitter så kränger det så mycket att man inte vet om man lyckas med sitt "uppdrag" och att man tror att kommer bussen att välta och jag kommer dö med byxorna nere! hur kul är det? Nej, det måste finnas ett bättre sätt.

Jag vet att jag ska vara tacksam att det ens finns dessa möjligheter på en buss, men det är ändå inte roligt.

Men nu är jag påväg hemåt i alla fall. Ikväll ska jag till Karlstad på ungdomsmöte. Pepp på det! Det är jag som har hand om tävlingarna så det är lite nervöst, men kul kommer det att bli.
Kan bli lite stressigt när jag kommer hem, men jag ska klara det:)

frid

Jag har ont i nacken, trött i hela kroppen och huvudet surrar fortfarande. Samtidigt som jag är glad, upprymd och eftertänksam. Detta kan bara betyda en sak. Det är predikantvecka!

Hela sveriges pingstpastorer och anställda ledare mfl. samlas för att möta Gud tillsammans, lära sig något och umgås. Man träffar gamla vänner och får nya bekantskaper. Spännande.

Allt detta omringas av prat. Det är prat från estraden med info, undervisning och reklam. Och var man än går i filadelfiakyrkan i sthlm så omges man av ett surr. Ett högt surr. Ett väldigt högt surr. Det är det som händer när predikanter träffas, det pratas och dunkas i ryggen man ställer samma frågor och ger samma svar. Hur är det? Hur går det? Vad händer hos er? Nu är det inte alla som svarar samma sak, utan det är den jag får höra mest som ger samma svar, nämligen jag själv.

Hur är det? Jo det är bra tack.
Hur går det? Jo det går bra, jag trivs bra, men det är fortfarande mycket nytt.
Vad händer hos er... (Det svaret blir för långt så jag orkar faktiskt inte skriva det just nu, kanske en annan gång)

Men det är så roligt ändå. Jag lyckas varje år att få äta lunch med någon ny. Så det var riktigt trevligt att få göra det. Sen vart det mycket skratt och prat under kvällsminglet.

Men nu är det dags för sömn igen. Det var en lång dag som började med pendeltågsstopp (surprise surprise) vid 8 tiden på morgonen och avslutades med en halvtimmes väntan på pendeltåget hem (inga förseningar, men så surt att missa tåget med två minuter på kvällen, jag är ju så van nu för tiden att jag kan ta mig hem på tre minuter inte en timme) vid 21.30 tiden på kvällen. Så nu är jag trött. och så ska jag upp imorgon och göra samma sak igen. Förhoppningsvis utan pendeltågsstopp denna gång.

frid


sen en annan sak och det är allt jag kommer att säga om det:

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

...jag har återgått till mitt gamla civilstånd.

Jag sitter nu, sent som det är och tänker tillbaka på helgen som varit, eller som håller på fortfarande.

Igår eftermiddag kom Bodenemma hem till mig av någon anledning. man skulle ju kunna tro att det var för att umgås med mig, men Martin Stenmarck stod ju på scenen på torget i karlskoga så jag tror nästan att han drog lite mer. Även fast jag vet att du tycker om mig mest emma!

Det var en mysig eftermiddag med "shopping" i alla dessa karlskoga affärer. Jag lyckades faktiskt hitta både det ena och det andra, men det var inte det enklaste:) Sen lite mat på Max, en snabbis tillbaka till lägenheten, sen till torget för lite trevlig musik och tändning av julgranen.

Sen kom Malin också! vilken lyxhelg jag fick med två så härliga tjejor. Det blev en sen natt första natten så lite sovmorgon på lördagen. Bodenemma åkte hem och jag och Malin tog en tur på stan för att se "Sveriges största fyrverkerier 2009" Tyvärr var ju dom slut när vi kom fram. dom började när vi gick hemifrån. Det tar tre minuter att gå. Inte så mycket då som man skulle kunna tro. En tripp runt torget följde igen (nu med Malin då:)) och sen efter en god tacomiddag blev det bio. New moon, igen, lika bra denna gång:).

Nu har vi segat hela kvällen med en av Malins vänner och haft det riktigt mysigt.

Nu är det dags för sängen dock. första advent imorn och det betyder adventsgudstjänst. Det skulle väl inte se så bra ut om jag somnade i bänken under predikan skulle jag tro. Så hopp i säng med dunkandet av Lillasyster (det är visst ett hårdrocksband) som spelar på Wickan ikväll.

Så sömn... nu kommer jag!

frid

Ok, det kan inte finnas någon mening med att gå upp tidigt på morgonen. Det kan inte det. Det är bara jobbigt och man är så fruktansvärt trött.
Sen om folk tycker att det är tidigt att gå upp halv sju är helt upp till dom. För mig är det omänskligt. Idag var första gången jag gick till jobbet när det är mörkt. (Ja, jag vet, du måste gå upp tidigt varje morgon och det brukar vara mörkt på morgonen såhär års) Jag är inte van. Jag brukar gå hem när det är mörk, inte hemifrån. Burr.

Jag har haft möte nu på morgonen, och hjälp, vad svårt det är att vara vaken. Min kollega satt och gungade med benet i soffan och det var inte alls irriterande (nej, jag är inte ironiskt, faktiskt), det var bara inte så bra för mig för hon vaggade mig nästan till sömns. Det påminner om när man satt på föreläsning med en riktigt tråkig lärare och jobbade för att hålla ögonen öppna.

Nu ska jag jobba en stund på morgonen och sen ska jag hem på lunchen och sova! För jag måste ju tillbaka och jobba till kl. 20.30 ikväll.

frid

Så jag tänkte att ikväll ska jag gå på bio. Nya Twilight filmen har ju kommit ut (även i Karlskoga!!) och jag tänkte att ikväll är en perfekt kväll att gå.

Men vad händer. Jag kommer dit ser en lång kö och hör att det är slutsålt, så jag vänder. Då är det ju ingen idé att köa, jag kan ju gå imorgon istället, eller på måndag. Jag har ingen brådska.

Men jag tänkte ha en trevlig kväll ändå så jag gick förbi nöjesbutiken påvägen hem och såg den "billigadvdhyllan" och tänkte att jag tar en biokväll hemma. Så jag samlar ihop lite film, lite julmust och en påse godis. Och så tog jag en titt på mig själv...

27 årig tjej en lördagkväll med en liten flaska julmust, en påse sura bilar, bee movie och lilla sjöjungfrun.

Jag är nöjd med mina val och tänker att jag ska ha en trevlig kväll, så efter jag betalat tar jag mina saker och gick ut genom dörren. så går larmet! Så i kassan viftar dom mig tillbaka och hela kön är vänd mot mig när jag går tillbaka:)
Seriöst Bridget Jones moment:)

Men jag är glad ändå. Bee movie var söt och så ska vi se om jag tar en tripp tillbaka till barndomen och ser på lilla sjöjungfrun.

Imorgon ska jag predika så den måste bli klar också. Men jag är inte orolig. Jag ser fram emot det.

Trevlig lördagkväll!

frid

Jag har insett en sak med att flytta hemifrån. Det är inte svårast att hitta någonstans att bo, komma in på jobbet, få vänner. Faktiskt inte. Det är att bli av med alla dessa försäljare!!! Jag blir tokig. Dom har alltid bästa erbjudandet och förstår inte när jag vill tacka nej eller tänka och efterforska vad det är dom lovar. Det dom har är ju bäst. Och jag är inte alls bra på att säga nej. inte alls.

Därför har jag just nu tv(fast jag hade lagom med kanaler från början har jag nu digitalbox), bredband (något jag ville ha så det är väl bra), hemtelefon (också bra men allt ingick i ett paket och så har jag sån där efter 18 blir det billigare tjofräs och den enda som ringer är mamma) allt i ett enda fint paket som jag tackade ja till när det kom en trevlig försäljare till min dörr, det kan också ha varit för att jag varit sjuk i en vecka och kände mig ensam och ville prata med någon:S.

jag har även två morgontidningar!(Karlskoga Tidning är lite rolig för där får man ofta se folk man känner härifrån så det är väl bra och DN som jag har mer av en vana och för att dom erbjöd något paket av något slag). Jag har ett elavtal som jag inte har koll på och nu ringer dom om ett annat avtal där jag kan spara massa pengar och jag är en av de få utvalda karlskogabor som får detta erbjudande. woohoo!

Telefonförsäljaren kommer att ringa imorgon igen och då kommer jag säkert att tacka ja till detta avtal, för det är ju faktiskt billigare. Suck!

Sen reflekterade jag över en sak idag när jag stoppade ner min nyckelknippa i min byxficka. Den fick plats!!!!! jag har två nycklar och två nyckelbrickor på denna lilla nyckelknippa. Det känns så konstigt ibland, i Aspnäs gick jag omkring med en riktigt tung nyckelknippa som inte fick plats i någon ficka egentligen. den skramlade och lät när jag gick. Här låter jag ingenting, här har jag ett plastkort som är så lätt att jag glömmer bort att jag har.
Min börda är lättare... typ... eller i alla fall mina fickor.

Nog med djupa tankar idag. Det är dags för fridisgård, Upstairs! Det har varit så mysigt de senaste gångerna så jag hoppas att det fortsätter med det.

Kärlek ut till världen!

och frid i hjärtat

Alltså seriöst. November är helt värdelöst. Mulet och tråkigt så man blir deppig och saknar solen. Jag saknar solen!
Jag fick se solen en snabbis i söndags däremot, det var de lyckligaste två minuterna på riktigt länge. Det är nästan så att jag antingen borde bunkra upp med D-vitamin, eller ta en stund på solariet. Om inte solen kommer snart så tror jag att det är det jag gör.

En vän sa till mig idag att hon tror att det kan vara så att vi kanske blir lite mer deppiga för att vi pratar om det och klagar. Så förlåt, jag menar inte att klaga så mycket. Men vi är ju svenskar, och vad gör svenskar? Vi pratar om vädret. Speciellt här eftersom jag inte känner folk så väl så blir det att man tar upp vädret.
"Det är så segt att det är mulet", "typiskt att det ska regna".

Nej nu ska jag sova och hoppas på att solen ska titta fram imorgon. Den gör nog inte det när jag går upp, men gärna någon gång under dagen.
Imorgon har jag tvättid kl. 7. Ska bli skönt att få lite rena kläder. Får försöka ha lite mysigt på morgonen, tända lite ljus, äta en god frukost.
Eller gå ner med tvätten och gå upp och sova en timme till.

Frid

Jag är riktigt glad idag. Det är en trevlig känsla. Och så många anledningar...

och så har jag internet hemma nu! Vilket kan betyda lite fler blogginlägg. Fantastiskt va!

Men det blir inte så långt just nu, jag måste städa.

frid

Ja hörninini... jag har varit borta från bloggen ett tag nu. Jag lyckades dra på mig en riktigt ordentlig förkylning förra veckan och den tog ut mig i en hel vecka!

En vecka borta från allt, jobb och vänner, ensam i min lägenhet. Utan internet! Eller jag lyckades ju komma åt fejan på mobilen men det var så långt jag kunde gå. Så bloggen har lidit. Förlåt mig.

Man tänker ju att vad skönt att få lite ledigt från jobbet. Men ledigt och ledigt. Jag har suttit i min fotölj sju dagar i sträck! Det var allt jag orkade. Det är konstigt att jag inte fått sittsår. Kära nån.

Men jag blev frisk igen. Så jag lyckades dra till stockholm i helgen i alla fall. Det var så roligt. Så roligt att få träffa alla. Jag saknar er så mycket!

Sen Kirk Franklin i globen i söndags! !!!!!!!!! Fantastiskt! Hur underbart som helst. Precis vad jag behövde. Som att ha gudstjänst i globen. Det finns knappt ord för det. Gud är så God mot mig.

Sen då... var det något mer... hmm...
skojar bara.
Man har ju även lyckats byta civilstånd nu också:)
Glad är jag:)

frid!

Jag känner att jag håller på att gå igenom en djup period. Med djupa tankar och eftertänksamhet. Ganska trevligt ibland, men det kan också bli lite segt. En vän till mig kallade det för höstkänslor och jag tycker att det är ett bra ord för det. Jag har höstkänslor:)

Jag var djupt inne i dessa höstkänslor nu i söndags faktiskt när jag tog en långpromenad runt om i skogskyrkogården här i karlskoga. En av de vackraste platserna du kan tänka dig. Det var så tyst och lugnt och jag kunde bara gå runt och faschineras av stämningen. Dit kommer jag att gå igen, många gånger.

Annars har jag haft en full och spännande vecka. Eller... veckan började med att jag blev sjuk. Ingen svininfluensa, men en vanlig hederlig förkylning. så jag tog det lugnt större delen av veckan. Målet var att bli frisk till helgen. Och det lyckades jag med. Så jag kunde åka en tripp till IKEA på fredagen och åka iväg till västerås för pingst-ungs ledarkonferens på lördagen. Det blev en lång dag. Men full med intressanta tankar. Tyvärr lyckades jag bli lite kall under dagen så jag drog på mig en snabbis av min förkylning igen! Men den gick över till dagen efter. Så jag är frisk nu igen. Hurra!

Så nu ser jag fram emot att den här veckan ska bli lika bra som helgen har varit.
Den började bra igår. Vi hade vår mellanstadiegrupp som har varit ganska så stökig, men igår bestämde vi att dom skulle spela teater. Dom var så duktiga. Det var så roligt. Barn kan ha så bra fantasi ibland:)

Nu är det dags för lite jobb tror jag. Jag ska undervisa på konfan imorn så det är väl bäst att skriva ihop något:) Nej, vad oseriöst det där lät. Jag tar det på allvar, jag lovar! Men det blir liksom en vana när man gör det så regelbundet.

Ha det bäst!

frid

I vanliga fall brukar jag försöka skriva ett inlägg på tisdagförmiddagar när jag jobbar. Men så bidde det inte idag, för jag jobbade inte.

Jag var hemma sjuk imorse. Härligt förkyld. Igen! Andra förkylningen sen jag flyttade hit. Inte kul. Men jag lyckades fixa till mig lite så jag kunde åka till fritidsgården i alla fall. Något krävande, men kul ändå. Det börjar komma fler nu så det blir både härligare och rörigare. Och jag börjar lära känna dom mer. Det känns jättebra. Det känns som jag har ungdomar igen, ungdomar som verkar glada och se mig och som undrar vad jag tycker ibland. Det var därför jag satsade på att gå idag, trots förkylningen. För den uppmuntran. Det är det som får mig att klara mig genom veckorna. Det och mina vänner.

Nu ska jag hem och kurera mig lite till. Kanske en kopp te (!!!) (dom som känner mig vet att det är ett tecken på att jag är sjuk på riktigt. det ska krävas mycket för att jag ska dricka te, men är man sjuk så är man)
Men jag ska bli frisk till helgen. Det ska jag! På lördag ska jag på konferens och det har jag sett fram emot länge. Ska bli roligt. Vi ska åka ett gäng härifrån så det blir kul och så hoppas jag på att få lära mig något också.

Godnatt på er!

frid

...fram med myskläderna och den nya jackan! hurra!

Jag har börjat inse att jag är ganska positiv. Eller börjat inse, jag översköjls av min positiva inställning dagligen. Jag skulle tro att folk runtomkring mig borde tröttna snart.
Men jag skulle aldrig göra mig av med den. Positiv tänker jag fortsätta vara, för livet är faktiskt härligt för det mesta och när det inte är det så blir det ändå bra tillslut:)

Du ser... jag kan inte sluta:)

Till min vecka. Förra veckan vart så fullspäckad att jag vart tvungen att skära ner på arbetet. Jag blir sån, jag lägger till så mycket jag kan, så det inte ska kännas som jag jobbar för lite, och så jobbar jag för mycket i alla fall. Men jag börjar lära mig. Jag har ett sånt lyxjobb att det känns som jag borde göra några tråkiga saker för att förtjäna den lön jag får i slutet av månaden.

Annars då? Jo, mamma, pappa och lillasyster kom i helgen. Jättemysigt. Vi hängde som om vi var hemma i hässelby istället för i min lilla lägenhet. Familjen lärde mig att det faktiskt går att stänga av elementen så att det inte är bastuvarmt och att mitt kylskåp inte ska tjuta sådär som det gör. Jag borde ringa min hyresvärd...
Vi åkte till IKEA i lördags och jag shoppade loss. Mycket smått, men många bäckar små gör stora hål i plånboken.
Men nu känns det mer som ett hem när jag har fått upp lite taklampor i hall och kök, har en extra bokhylla till de böcker som inte fick plats och när alla flyttlådor har fått flytta ner till förådet och inte står staplade på höjd i mitt sovrum. Jag har lite mer att fixa och lite mer att bära ner, men det ska väl ordna sig. Jag får antingen ta några varv någon bra ledig tid eller fixa bärhjälp så det går snabbt.

Ikväll blir det fritidsgård igen. och det blir bara bättre och bättre. Fler och fler ungdomar kommer. Jag skulle väl inte säga att det är fullt än, men det finns ju potential:)
Kvällens mål är även att inte äta för mycket godis och inte dricka någon läsk. Det är farligt det där med café på jobbet.

Nu är det dags för lite ärenden på stan innan jag går hem och lagar lite god lunch.

Ha det gott och var glad... som jag:)

frid

Ja då är det tisdag igen. En härlig tisdag faktiskt. Men kall! Idag åkte fingervantarna på för första gången för säsongen. burr...

Jag har det bra. Jag lovar! Faktiskt. Det ryktas om att folk inte tror på mig när jag säger det. Men det är faktiskt sanningen.

Det lunkar på här i Karlskoga. I ett lagom tempo i stan,  men här i kyrkan så fylls det på. Jag börjar känna av att jag jobbar heltid helt plötsligt. Det är fler saker att göra och mindre förberedelsetid.

Jag har börjat hänga på skolan nu också. Eller börjat, jag har varit där en gång igår och ska dit igen på torsdag. Vi får se hur mycket jag hinner och orkar med, men det känns viktigt att vara där. Det är en sån välkomnande plats. Jag trivs bra där.

Igår var det lite segt på eftermiddagen och kvällen. Mellanstadieungarna trampade mig på nerverna. Det tog mycket för att jag inte skulle bara resa mig upp och gå därifrån. Dom har sina dagar och det är glädjande att dom blir fler och fler, men många blir dom...

Sen kommer jag hem trött och utslagen till min lägenhet på kvällen. Då var det inte så kul att vara ensam. Jag trivs ensam för det mesta. Det är skönt att få rå om sig själv. Men igår ville jag att någon annan skulle rå om mig. Så jag satt där i min lägenhet och längtade hem. Längtade efter Sthlm och alla där. Längtade till Aspnäs.

Men mamma, pappa och anna kommer i helgen!!!

Men efter en natts sömn så mår jag bättre idag. (Förutom att jag väcktes av grannens väckarklocka en timme innan jag skulle upp...) Jag har jobbat på på expeditionen idag och fått massor gjort, så snart går jag hem, äter lite lunch och så ska min hyresvärd komma så jag ska få mitt förråd. Vi får se när jag lyckas ta mig ner dit med alla mina grejor.

Det var nog sömnen som var mitt problem igår. För lite av den i helgen. Jag sov natten mellan fredag och lördag så det var skönt. Men i lördags var det en stor dag. Stans nattklubb (det måste nog vara den enda, för det är den enda jag har hört talas om) öppnade efter lång tids renovering. Så det var fest.

Och nu kanske du blir förvirrad. Men det låter ju inte direkt som en Sara grej. Festa loss på nattklubben. Och då har du rätt. Jag gick inte dit. Men jag bor ovanpå den!!! Hurra!!! Öppet alla lördagar mellan 22-02. Dunk dunk dunk dunk dunk dunk... Dom satte igång musiken först kl. 20. Då var det bara ett dovt dunk. Sen ökade det lite kl. 22, men det var ändå helt ok. Det är ju ett lite störande moment, men ser man på TV så störs man inte så mycket. Skönt tänkte jag. Jag kan nog klara av att  bo här ändå. Behöver i alla fall inte flytta i första taget. Så vid halv 1 tiden går jag och lägger mig och lyckas somna in fram till 01.04. Då är det sista timmen innan stängning och vad gör vi då. Jo då HÖJER VI MUSIKEN för att festa på riktigt ordentligt.

Så jag får ligga och lyssna på "'cause tonight's gonna be a good night..." tills jag lyckas somna om igen. Sen var det upp till gudstjänst på morgonen och en heldag full med saker att göra och en tidig morgon på måndagen. Jag behöver en sovmorgon! Men det blev en tidig kväll igår (för att vara jag... jag skippade Heroes!!!).

Nu avslutar jag här för denna gång.

Frid

Det rullar på här. Och jag trivs faktiskt riktigt bra.

Jag är så tacksam för att det verkar som vi får en konfagrupp i år. Jag var lite orolig för det ett tag. Men det är fler som anmält sig än jag trodde. Nu får vi hoppas att dom stannar:)

Igår var en underbar dag. Jag var lite seg och nere på morgonen. jag har en förkylning som vägrar ge sig. Men jag kände att jag behövde komma ut. Så jag gick ut i det vackra höstvädret och gick en promenad längs sjön. Det var så otroligt vackert. jag satte mig på en bänk, tittade ut över sjön, kände solen på mitt ansikte och tackade Gud för att Han är så god! Sen på kvällen hade vi träff med mellanstadiegruppen och där bakade vi chokladbollar. Härliga ungar och härliga bollar. :)

Det är en underlig upplevelse att vara här. Känslomässigt i alla fall. Jag tycker verkligen om Karlskoga, trivs jättebra i staden och med dess tempo. Den känslan blandas med saknaden av allt och alla hemma i sthlm. En spännande mix, men det är väl det som är livet ibland...

Nu är det dags att gå ner och ordna med fritidsgården Upstairs. Och jag hoppas och ber att det ska komma några stycken denna gång.

frid

Ja det är sant. Jag är ledig. Känns bra. Det är inte så att jag inte har haft lediga dagar tidigare och att jag jobbar ihjäl mig, men nu är jag så pass ledig att jag kan åka bort.

Hälsar på Julle i kära Öret. Det var en spännande känsla att sitta på bussen och närma sig örebro och få känslan att  nu är jag snart hemma. Hemma... Det var länge sen nu det var hemma. Och igår, när jag satt på bussen från Karlstad till Karlskoga så kände jag också att när jag närmade mig Karlskoga så var jag hemma.
Detsamma kommer ske när jag närmar mig stockholm.
Jag har tre ställen som är hemma. Det är en skön känsla. Att kunna skapa hem på varje ny plats.

Nu börjar det bli sent så det är dags för mig att krypa till sängs. Lång och rolig dag framför mig imorgon. och vem vet, kanske ett par nya skor. Det är det som brukar hända när jag kommer till den här stan.

Sov sött kära vänner.

Frid

Mina dagar är spännande här i Karlskoga. Det är en helt annan lunk än jag är van vid, men jag börjar vänja mig. Det gör man väl som oftast när det kommer nytt.

som idag... Jag vaknade på morgonen (bara det något ovanligt för mig) gjorde mig iordning och tog det lugnt. Tio minuter innan jag skulle vara på jobbet gick jag hemifrån (!!!!, det tar 3 minuter) åker ner i hissen, går över gården/torget/vad det nu är. Svänger ut till vänster på gatan. Går gatan fram tills den svänger till och ser kyrkan. jag är framme! Går upp i porten öppnar med mitt kort (inga nycklar! I love this place) och går upp på kontoret.
Dagen fylls av planeringsmöte, träff, konfaplanering i missionskyrkan (som ligger fem minuter bort, nästan en långpromenad:)) sen hem på lunch. På vägen hem går jag och röstar (när man kan så ska man!) sen tar jag det lugnt hemma, äter lite innan jag sätter på mig ytterkläderna igen, åker hissen ner, går till kyrkan och här sitter jag nu och väntar. Eller inte direkt väntar. Jag jobbar, förbereder mig för kvällen. Gör det som behövs.

Snart ska jag gå ner och plocka fram i caféet. Det är fritidsgård ikväll. Jag ber att det ska komma många.
Vi var på skolan igår och gjorde reklam för 7:orna. jag hoppas det fastnade hos dom och dom blev sugna på att komma.
Visst är det lite skönt till en början när det kommer så få. Man får slappna av lite. Men forsätter det så funkar det inte. Jag längtar efter en full fritidsgård, med ungdomar som får hänga, ha kul och känna sig hemma.

Så dit går jag nu.

En dag i saras liv.

frid

Ja snart har en vecka gått. Tiden flyger liksom och det är så mycket nytt att ta in. Man glömmer liksom bort hur uttröttande det är med nya intryck.

Igår hade vi en heldag med församlingen. och då menar jag heldag. Vi började vid 9 tiden och slutade vid 18 tiden. Det var mycket nytt folk, många nya namn (som jag kanske kommer ihåg två av). Men dom är riktigt härliga människor. Det gav mycket att träffa församlingen. Nu vet jag lite mer om den. Men jag har långt kvar.
Det är faktiskt lite frustrerande. Det är så mycket jag skulle vilja kunna göra, men jag kan inte göra det än. Jag får sätta mig ner och skriva ner det jag tänker på och se fram emot när jag kan göra det.

Annars går det bra också. Lite hemlängtan ibland, men det är väl att vänta sig. 
Min lägenhet är så fin nu:) Allt som ska packas upp är uppackat. Allt står på sin plats och känns som ett hem. Det är en skön plats att komma hem till på kvällarna.
Jag har fått några nya vänner vilket är riktigt trevlig. Det har blivit promenad, fika och god mat hittills.

Nu ska jag jobba vidare. Det blir planering och fixning inför kvällen.

Ta hand om er!

frid

Eller egentligen har jag ju varit framme ett tag nu. Men nu har jag för första gången fått lite tid att sätta mig ner vid datorn och skriva lite om vad jag är med om.

Jag har, för dom som inte har förstått det än, flyttat till Karlskoga. En liten mindre stad än jag är van vid, men en fin stad ändå.
Här jobbar jag som ungdomspastor med allt vad det innebär. Jag har bara jobbat i två dagar än så länge men jag har redan hunnit planera en hel del, varit på skolan, träffat skolkyrkan, planerat konfirmation. Massor helt enkelt.

Och allt detta medans jag har varit härligt förkyld. Såklart. Det är väl det som händer om man sover för lite och kramar en massa härliga människor man måste säga hejdå till. För så min helg ut, förra helgen i alla fall.

I fredags hade mina underbara ordnat med kalas för mig. Jag insåg just innan hur jobbigt det egentligen är att hamna i centrum. Visst, jag älskar uppmärksamhet och att vara i centrum. Men i vanliga fall handlar det inte om mig utan om Gud. Det klarar jag. Så jag var något nervös innan jag kom till kyrkan i fredags.

Men vilken kväll det blev. Massa choklad (jag älskar hur dom känner mig:)), mycket roligt, härlig andakt, men mycket tårar. Det var så mycket jobbigare än jag föreställt mig. Jag har ju flyttat många gånger förut. Brukar tycka att det är ganska enkelt att säga hejdå. Man ses ju igen. Men i fredags gjorde det så ont i hjärtat att behöva säga det. Så det blev mycket tårar.
Tack alla för den underbara kvällen! En kväll jag aldrig kommer glömma, och alla foton sitter redan uppe på väggen hemma hos mig så jag kan se er när jag vill:)

Söndagens gudstjänst var också ganska tung. Men den gick bra. Det gick bättre än jag trodde att predika. Bara några tårar här och var.

Jag kommer sakna Aspnäs.

Men nu är jag här. och det är jag faktiskt glad för. Efter två dagar kan jag säga att jag trivs bra, får väl uppdatera er på det när det går lite längre tid. Men jag tror verkligen att jag kommer fortsätta med det. Alla är så trevliga. så välkomnande. Idag ska jag hem på middag hos min kollega. Bara sådär...

Min lägenhet är riktigt fin nu. Jag har packat ur alla lådor som skulle urpackas och ställt iordning möbler, satt upp gardiner. Böckerna står i hyllorna och maten i kylskåpet. Snart kommer det att börja kännas som hemma.

Ta hand om er!

frid

Jag håller på att spendera helgen med att säga hejdå. Det är mycket jobbigare än jag förväntat mig. Jag har ju flyttat förut utan att det varit såhär.

Hade en härlig kväll igår. Sista fredagkvällen i Aspnäs. Dom hade ställt till kalas för mig. Ett fantastiskt kalas. Alla är så snälla.

Det blev mycket kramar och tårar igår. En kväll jag sent kommer glömma. Jag kommer sakna alla så. Jag tror inte att jag fattar hur mycket.

Nu ska jag snart förbereda mig för morgondagen. Avtackningsgudtjänst. Jag ska predika. Jag tror att det kommer gå bra. Jag tänker att jag utgår från det så borde det gå ändå va?

frid!

6 dagar kvar nu...