saharasara

Nu står julen inte för dörren längre. Nu har det knackat på, stannat en stund och gått vidare.

Vilken härlig jul jag har haft, jag är helt slut men glad och nöjd och det känns viktigt.

Dagen började tidigt med frukost och att kasta sig direkt på "att göra"-listan som hade krymt sen gårdagen vilket var skönt. Men jag hade sovit så dåligt på natten så jag var lite seg på morgonen.
Men det släppte lagom till släkten kom och plingade på dörren. Det är så härligt att träffa dom, det var länge sen nu, säkert fyra månader och för mig är det fyra månader för länge.

Men dagen började med fika (födelsedagsfika för första timmen på julafton är pappas, då firas hans födelsedag) sen efter fikat med mer än sju sorters kakor lästes julevangeliet och vi fick fokusera på varför vi får träffas så här och får ha så roligt som vi har.

Julafton består av mycket väntan, väntan på nästa sak. Efter glöggen väntar vi på fikat, efter fikat väntar vi på kalle, efter kalle nalkas mat, efter maten väntar vi på efterrätten och efter efterrätten väntas på julklappar. Julaftonsadvent...

Jag såg faktiskt inte på Kalle i år, jag tänker att efter att ha sett den ca 26 gånger så kan man få hoppa en gång. Jag behöver bara blunda så ser jag det i huvudet.

Maten var fantastisk som alltid, min sill blev bästa sillen enligt moster min:) det var trevligt eftersom det fanns fyra sorter att välja mellan. Och jag åt och åt och åt och blev så mätt. Hur lyckas man egentligen. Jag orkade inte sitta längre när vi var färdiga så nästan alla hittade vi ett varsit soffhörn som vi sjönk ner i.

Efterrättsbordet lockade med risalamalta (jag fick mandeln! dvs. mandelpaketet), fruktsallad och den godaste vitchokladmoussen du kan tänka dig.

Sen gick vi in på paketutdelningen. Detta är en ritual vi har som tar låååång tid. Julklapparna delas ut, sen sitter vi  i en stor ring (vi var 14 personer idag) och så öppnar vi ett paket i taget och alla tittar. Och ooooar och aaaaaar. När vi var små gick ju inte det alls, då öppnade alla barnen alla julklappar i ett svep och sen satt de vuxna och oooooade och aaaade istället.
Idag försökte vi spara tid så det var tempo på öppningen, det var öppning, max ett oooo (inget aaaa) och sen nästa. Det tog bara en timme! :) Det är så roligt att ge och få klappar och se vad alla andra har gett varandra.

Stora gåvan idag var Airzookan som min mosters man fick. Det är en bazooka som skjuter luft. riktigt underhållande när man är riktigt trött. Kusinerna sprang runt och sköt på varandra (och då ska du tänka på att yngste kusinen ikväll är snart 17 år, I love my family!)
Roligast var nog när mormor tog tag i den och lekte lite. Hon ställde sig sköt lite, sen tog min kusin den och visade genom att skjuta på mormor. Mormor fick en rejäl vindpust på sig så att håret flög och hon flög till lite hon också. Sen kom mormors härliga skratt som riktigt klingar. Vad roligt hon hade.

Sen skönk vi återigen ihop i varsit hörn med våra julklappar. Trött var man då.

Hade tänkt att gå på midnattsgudstjänsten, men det fanns liksom ingen ork kvar. När släkten hade åkt la jag mig i en soffa och halvsov under familjens prat.

Nu är det äntligen dags för sängen. Imorgon är det juldagen och här betyder det PYAMASDAG!! sova länge och mysa i pyamasen större delen av dagen. Kankse i min nya julpyamas ser jag på min Harry Potterfilm eller lyssnar på en av mina nya skivor. Vad ska man lyssna på först John Mayer eller Melissa Horn? Vi får se...

En fridefull julhelg önskar jag er alla!