saharasara

Idag gick jag till doktorn. Tanken var att min sjukdomsperiod skulle vara över. Efter fredagen blev jag sämre igen och har nu legat hemma i fyra dagar. Men idag tänkte jag att nu kan jag jobba igen. Så jag jobbade lite på förmiddagen, gick till doktorn som sa "Men du har ju lunginflammation". Han kanske inte sa det just så, men jag tycker att det är lite komiskt. För innan jag bestämde mig för att vara hemma och sjuk nu senast så sa jag det. Jag måste vara hemma och bli frisk annars kommer jag på lunginflammation. Det trodde jag inte riktigt på, men kan du tänka dig, jag fick det.

Jag ser allt positivt nu, det är ingen idé annars, då blir jag aldrig frisk. Nu vet jag att jag är sjuk och det är det. Har barnläger i helgen, men där kan jag inte sova över tyvärr så det blir en lugnare helg än jag trott.

Det värsta är (utan att vara negativ) att jag inte kan prata ordentligt. Jag har setat (ja det heter faktiskt setat, det har jag lärt mig, det betyder suttit) hemma i fyra dagar och knappt pratat med någon. Men idag har jag jobbat lite och folk har fått säga åt mig att sluta prata. Tänk att jag tycker om att prata så mycket.

Blev glatt överraskad idag när jag gick och handlade på Willy's innan det stängde. Mitt härliga gäng ungdomar mötte mig med stora kramar. (ingen fara, jag smittar inte) Blev så glad. Ett bra sätt att avsluta dagen.

Nu är det dags för medusin.

frid och hälsa!